Så går en omröstning till på stämman – acklamation, votering och lika röster

Vad lagen säger – och vad som är praxis

Det är lätt att tro att lagen beskriver hur man röstar på en stämma. Det gör den inte. Lagen om ekonomiska föreningar säger vilken mening som utgör beslutet och vad som ska stå i protokollet. Hur rösterna avges – ett "ja" i kör, handuppräckning, röstsedlar eller en app – säger den ingenting om.

Acklamation, proposition och rätten att begära votering är därför mötespraxis: vedertagna sätt att genomföra ett möte, som stadgar och arbetsordningar ibland skriver ner men som ingen paragraf föreskriver. Det spelar roll i praktiken. När något står i stadgarna gäller det; när det inte gör det är det ordförandens uppgift att leda mötet enligt god sed, och stämmans att protestera om det inte sker.

Acklamation – så fattas de flesta beslut

Ordföranden ställer en fråga till stämman som går att besvara med ja eller nej – "Kan stämman bifalla styrelsens förslag?" – och medlemmarna svarar "ja" i kör. Ordföranden frågar sedan om motsatsen, hör efter vilket svar som hade övervägande stöd, konstaterar utfallet och klubbar.

Ingen räknar. Det är hela poängen: en stämma med tjugo punkter där varje beslut är okontroversiellt blir annars en räkneövning. Det är också acklamationens svaghet. Ett beslut som fattats med acklamation antecknas som ett beslut, men utan siffror – och den dag någon påstår att det var jämnt finns inget att visa.

Proposition och propositionsordning

Finns det bara ett förslag är det enkelt. Finns det flera – styrelsens förslag, ett motförslag från en medlem och kanske ett tillägg – måste ordföranden först bestämma i vilken ordning de ska prövas, och i god mötessed får stämman godkänna den ordningen innan beslut fattas. Det kallas propositionsordning.

• Ställ förslag mot varandra, två i taget. Bifall till det ena innebär avslag på det andra. Den modell som oftast håller är att ställa förslagen mot varandra tills ett återstår.
• Tilläggsyrkanden prövas efter huvudfrågan. Först avgörs vad som ska beslutas, sedan om något ska läggas till.
• Säg ordningen högt innan beslutet. Den som inte förstått vad ett "ja" betyder i den andra omgången kommer att rösta fel – och en invändning mot ordningen ska kunna göras innan, inte efter.

Varför två i taget spelar roll framgår av majoritetsregeln längre ned: med tre förslag får ofta inget av dem mer än hälften av rösterna, och då finns det i en ekonomisk förening inget beslut alls.

När någon begär votering

Är ordföranden osäker på vad acklamationen visade – eller är en medlem missnöjd med ordförandens bedömning – blir det votering. Det är vedertagen praxis att en röstberättigad kan begära votering, och att ordföranden då genomför en. Står något annat i era stadgar eller i en arbetsordning som stämman antagit, gäller det.

Votering kan gå till på några olika sätt:

• Handuppräckning. Snabbt i ett litet rum. Fungerar sämre när det är jämnt, när rummet är stort eller när några deltar på distans.
• Rösträkning per röst, ofta med hjälp av rösträknare som stämman utsett. Nödvändig när medlemmar har olika antal röster eller när någon företräder andra med fullmakt.
• Röstsedlar eller digital röstning – och, när stadgarna kräver det eller någon begär det, sluten votering. Hur den går till och vad den skyddar står i guiden om sluten omröstning.

Oavsett metod räknas rösterna mot den röstlängd stämman har fastställt – det är den som avgör vem som får rösta och med hur många röster. Hur den upprättas och vad som händer när någon kommer sent står i guiden om fastställande av röstlängd.

Vilken majoritet gäller

Här skiljer sig föreningsformerna åt, och skillnaden är större än den ser ut. 6 kap. 33 § lagen om ekonomiska föreningar:

"Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst." (6 kap. 33 § LEF)

Det gäller också i en bostadsrättsförening, eftersom 33 § inte finns bland de undantag som bostadsrättslagen räknar upp i 9 kap. 14 §. I en samfällighetsförening är regeln en annan. 49 § lagen om förvaltning av samfälligheter:

"Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått flest röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst." (49 § SFL)

"Mer än hälften" och "flest röster" är samma sak så länge det bara finns två alternativ. Med tre är de det inte. Säg att 100 röster fördelas på tre förslag om fasadrenovering: A får 40, B får 35 och C får 25.

• Ekonomisk förening eller brf: inget förslag har fått mer än hälften av rösterna. Det finns inget beslut – och det är därför förslagen ställs mot varandra två i taget, så att den sista omröstningen alltid har en vinnare med mer än hälften.
• Samfällighetsförening: efter lagens ordalydelse har A fått flest röster. Ordningen förslagen prövas i betyder ändå något – men ett tre-vägsval kan avgöras på en gång på ett sätt som en ekonomisk förening inte kan.

Båda reglerna kan ändras i stadgarna (33 § andra stycket respektive 49 § tredje stycket), så läs era stadgar innan ni bestämmer hur ett beslut med flera förslag ska gå till. Röstar en samfällighetsförening dessutom efter andelstal är det röstetalen som räknas, inte antalet medlemmar – se guiden om röstning efter andelstal.

När det krävs mer än enkel majoritet

Vissa beslut kräver kvalificerad majoritet, och det är där de flesta misstag på en stämma görs – för att omröstningen ser ut som alla andra.

• Ekonomisk förening: en stadgeändring är giltig om minst två tredjedelar av de röstande har röstat för den (6 kap. 35 §). Ökar ändringen medlemmarnas skyldighet att betala insatser eller avgifter krävs tre fjärdedelar, och vissa ändringar kräver att samtliga röstande är eniga (36 §).
• Bostadsrättsförening: 35 och 36 §§ ersätts av bostadsrättslagen (9 kap. 14 § 6). En stadgeändring är giltig om samtliga röstberättigade är ense, eller om den fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på den (9 kap. 23 §). Gäller ändringen grunderna för årsavgifterna krävs tre fjärdedelar på den senare stämman.
• Samfällighetsförening: 51 och 52 §§ kräver två tredjedelar för bland annat stadgeändring och för att överlåta eller inteckna fast egendom.

Lika röster – utslagsröst och lottning

Lagen skiljer på två situationer, och reglerna är olika för dem.

• I en sakfråga har ordföranden utslagsröst. Det står i 6 kap. 33 § lagen om ekonomiska föreningar och i 49 § lagen om förvaltning av samfälligheter, med samma ordalydelse: "Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst." Ordföranden avgör alltså frågan – och det beskedet ska stå i protokollet, inte bara att det blev lika.
• Vid val avgörs lika röster genom lottning. 6 kap. 34 §: "Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte föreningsstämman före valet har beslutat något annat." (6 kap. 34 § LEF) En samfällighetsförening har samma regel i 49 §.

Ordet före i 34 § är värt att lägga märke till. Vill stämman att ett jämnt val ska avgöras på något annat sätt än lottning – till exempel genom en ny omröstning mellan de två – måste det beslutas innan valet hålls. Efteråt är det för sent, eftersom alla då vet vem en ändrad regel skulle gynna. Bestäm också i förväg hur lottningen går till, så att ingen behöver improvisera med en mynt-singling mitt i mötet.

Båda reglerna kan ändras i stadgarna. Står det något om lika röster i era stadgar är det den bestämmelsen som gäller.

Val – flest röster räcker

Vid val är regeln en annan än i sakfrågor: "Vid val anses den som har fått flest röster vara vald." (6 kap. 34 § LEF). Det krävs inte mer än hälften. Ska tre ledamöter väljas bland fem kandidater är det de tre som fått flest röster som är valda.

Personval är också den punkt där sluten omröstning oftast krävs, eftersom det är där medlemmarna har störst anledning att inte vilja visa hur de röstat. Föreslår valberedningen lika många kandidater som det finns platser och ingen annan nomineras, sker valet i regel med acklamation.

Omröstningen i protokollet

6 kap. 39 § lagen om ekonomiska föreningar: "Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska det antecknas i protokollet hur omröstningen har utfallit." (6 kap. 39 § LEF)

Det räcker alltså inte att skriva "stämman beslutade att bifalla förslaget" när det var votering. Utfallet ska framgå. I praktiken bör ett protokoll från en votering visa fyra tal: hur många som röstade ja, nej, och avstod – och hur många som fanns i röstlängden vid den punkten. Det är de fyra talen som gör det möjligt att kontrollera en kvalificerad majoritet i efterhand, och att se om utfallet hade kunnat bli ett annat. Vad som därutöver gör ett protokoll granskningsbart står i guiden om röstlängd, protokoll och revisionsunderlag.

På en digital eller hybrid stämma

Acklamation förutsätter att ordföranden kan höra rummet. På en helt digital stämma utan gemensamt ljud går det inte – och då blir varje beslut i praktiken en votering, om än en snabb. Det är ingen nackdel: en ja/nej-omröstning som tar tjugo sekunder ger dessutom ett utfall med siffror i protokollet.

På en hybridstämma, med deltagare både i lokalen och på distans, är faran att samma person räknas två gånger, eller inte alls. Rummet kan rösta med handuppräckning och distansen i ett verktyg, men då måste det vara bestämt i förväg vem som räknas var. Hur det går till står i guiden om hybridstämma.

Så fungerar det i Votarino

• Ja, Nej eller Avstår. En beslutspunkt röstas med tre val, och protokollet redovisar alla tre tillsammans med antalet avgivna röster av antalet i röstlängden.
• Majoritetskrav per punkt. Ordföranden väljer enkel majoritet, två tredjedelar, tre fjärdedelar eller enhällighet för varje beslutspunkt med Ja/Nej. Deltagarna ser kravet innan de röstar, och det låses så fort omröstningen kan ha börjat – det går inte att sänka kravet efter att ha sett hur rösterna föll.
• Utfallet skrivs ut som bifallen, avslagen eller oavgjord, mätt mot punktens krav. Vid ett kvalificerat krav står uträkningen i protokollet – till exempel "två tredjedelar krävdes – minst 27 av 40; Ja fick 30" – så att justerarna kan kontrollera den. Avstår räknas inte in i underlaget. Blir det lika vid enkel majoritet står punkten som oavgjord med en anteckning om att ordföranden har utslagsröst, och ordförandens besked förs in i protokollet.
• Flerval för val och flera förslag. Alternativet med flest röster markeras, men beslutsraden lämnas åt ordföranden att fylla i. Det är avsiktligt: om "flest röster" räcker beror på om det är ett val eller en sakfråga, och på föreningsformen.
• Rummet räknas med. På en hybridstämma kan ordföranden föra in rösterna från lokalen som en manuell sammanräkning, så att alla röster hamnar i samma utfall utan att någon räknas två gånger.
• Sluten omröstning kan väljas per punkt, typiskt för personval.

Vad verktyget inte gör: det vet inte vilket krav ett visst beslut har enligt lag och stadgar – det väljer ordföranden när punkten läggs upp. En stadgeändring i en bostadsrättsförening fattas dessutom på två stämmor, och lagen ställer kravet på två tredjedelar på den senare av dem – det är bara föreningen som vet vilken av de två som hålls. Krav som räknar med samtliga röstberättigade i föreningen, även de som inte kom, går inte att avgöra ur rösterna och finns därför inte att välja. Verktyget lottar inte heller fram en vinnare vid lika röster i ett val; lottningen sker på mötet och antecknas.

Vanliga frågor